Surströmmingsfest

Surströmmingen var från början billig vardagsmat, främst hos de som bodde på norrlandskusten.  Surströmmingen är känd redan från 1500-talet, då man förvarade strömmingen i trätunnor. När man började få bättre förvaringsmöjligheter som t.e.x. träkaggar och plåtburkar så ökade försäljningen söderut.

Surströmmingen fångas på våren, och läggs först i en saltlake med mycket salt, och sedan i en saltlake med lite mindre salt.

Under 1800-talet så började surströmmingen bli festmat.

Surströmmingspremiären är satt varje år till den tredje torsdagen i augusti, och detta på begäran av producenterna. Eftersom det blev ökad konkurrens, och det gjorde att salterierna hade varit för ivriga och börjat sälja innan strömmingen var färdigjäst. Detta höll på att förstöra surströmmingens rykte. Så därför är datumet satt så att den hinner jäsa färdigt.

Strömmingen brukar ligga i lake 6-8 veckor.

En korrekt middag enligt Ruben Madsen går till på detta sät:
Man ska ha flera olika sorters strömming, från flera olika tillverkare, så att man kan upptäcka smakskillnaderna. Strömmingen ska serveras med mandelpotatis. Man kan använda gul lök, men den röda löken är mildare och passar bättre. Helst ska det vara hårt tunnbröd till.

Kräftskiva

Vid hovet åt man kräftor på senare hälften av 1500-talet, men skaldjuren ansågs så inte vara riktig föda, så det var väldigt ovanligt att man åt detta i vårt land.

Kräftorna var en populär fasterätt under medeltiden i tyska kloster. Man åt då inte kräftorna kalla, som är det vanligaste sättet idag. De använde kräftorna i t.ex. grytor.

I slutet av 1800-talet började man att äta kräftorna kalla, och det blev då mer och mer vanligt att äta kräftor i Sverige.

Våra svenska vatten blev snabbt utfiskade för att de svenska kräftorna ansågs vara läckra, så vi exporterade en hel del utomlands.

Sverige och Finland producerade mest kräftor under 1800-talets slut i Europa. På grund av det ökade fisket började myndigheterna förbjuda kräftfiske förutom en kort period varje år.

År 1907 utbröt kräftpesten, kräftpesten är en svampsjukdom som flodkräftorna inte klarar av och därför har de dött ut. På grund av kräftpesten så började vi importera kräftor från Spanien och Turkiet.

Vi odlar nuförtiden flodkräftor i dammar och så har vi planterat in signalkräftor i naturen. En kräfta ska vara minst 10 cm lång när man plockar upp dem.

När man har kräftskiva så pyntar man ofta med haklappar, papperstallrikar, servetter, papperslyktor och lustiga hattar.