Luffarvisan

Se på luffarn som går där på vägen.

Se på luffarn Guds lille fyr.

 

Så snart som det blir vår

går han ut och går

för att söka sig äventyr.

 

Han går så långt som vägarna räcker.

Han har en oro och en längtan i sitt blod.

Och när som sola skin

då far vanvett i ‘n,

det är det som ger honom hans mod.

 

Han vill va fri som en fågel,

fri som en fågel

och då är det som nånting ropar: Kom!

I hans galna luffareblod.

 

Han vill va fri som en fågel,

fri som en fågel

och då är det som nånting ropar: Kom!

I hans galna luffareblod

 

Se på luffarn som går där på vägen.

Se på luffarn Guds lille fyr.

Nog blir han trött ibland

och då tänker han:

Varför söker jag äventyr.

 

Varför måste jag vandra och vandra

Det finns så många klokare bestyr.

Så varför ska jag då

bara gå och gå

jag kanske vandrar åt helsefyr.

 

Han vill va fri som en fågel,

fri som en fågel

Och då är det som nånting ropar: Kom!

I hans galna luffareblod.

 

Han vill va fri som en fågel,

fri som en fågel

och då är det som nånting ropar: Kom!

I hans galna luffareblod

 

Världens bästa Karlsson

Världens bästa Karlsson

Karlsson! Karlsson! Världens bästa Karlsson!

Karlsson! Karlsson! Hej, här kommer Karlsson!

Karlsson! Karlsson! Ingen, faktiskt ingen

annan Karlsson gillar jag så bra som mej.

 

Karlsson! Karlsson! Världens bästa Karlsson,

vackra, snälla, lagom tjocka Karlsson,

genomkloka, underbara Karlsson!

Undra på att alla alla gillar mej.

 

Det händer ju förstås ibland

att nån blir arg på mej

och ställer till ett himla liv,

när jag förstört nån grej.

Men vad är det att bråka om,

det är en världslig sak!

Och gissa vem som kommer här

och har en motor bak?

 

D’ä Karlsson det, hurra, hurra, hurra,

d’ä Karlsson det, hurra, hurra, hurra,

d’ä Karlsson det, hurra, hurra, hurra för mej!

 

Karlsson! Karlsson! Hej, här kommer Karlsson!

Maka på er för nu kommer Karlsson,

ja, här kommer världens bästa Karlsson,

nu ska alla hurra högt för mej.

Vår på saltkråkan

Nu ska du höra nånting som jag vill tala om,

jag såg en lärka nyss, och det var våren som kom.

 

Nu är våren kommen,

nu är våren kommen,

alla lärkor börjar drilla då, just då.

 

Vårens eldar brinna,

vårens bäckar rinna,

vårens kvällar är så blå så blå så blå.

 

Nu ska du höra nånting som jag vill tala om,

jag såg en flicka nyss, och det var våren som kom.

 

Nu är våren kommen,

nu är våren kommen,

alla flickor börjar tralla då, just då.

 

Tra-la-la-la-la-la,

tra-la-la-la-la-la,

 

vill du tralla ska du tralla så, just så.

 

Nu ska du höra nånting som jag vill tala om,

jag såg en pojke nyss, och det var våren som kom.

 

Nu är våren kommen,

nu är våren kommen,

alla pojkar böljar vissla då, just då.

(Vissling, vissling, vissling, vissling, -vissling, vissling)

 

Vill du vissla ska du vissla så, just så.

Tra-la-la-la-la-la-la-la-la-la-la-la-la

(vissling tretton toner)

 

Nu är våren kommen,

nu är våren kommen,

alla trallar, alla visslar då, just då.

 

Tra-la-la-la-la-la

(vissling sex toner)

Vi vill vissla, vi vill tralla så, just så.

 

Vem är inte rädd ibland

Pappa är inte rädd,

nej, inte när åskan går,

inte för lejon alls

och inte för mamma ens,

fast hon är arg ibland,

men pappa blir inte rädd.

 

Fast är det inte konstigt,

tänk, han blir rädd

för en spindel som

kryper i nåt litet hörn,

tänk, så konstigt, va,

att en pappa kan bli så rädd!

 

Jag, jag är jämt så rädd,

jag gråter när åskan går,

och om ett lejon kom,

så skulle jag skrika högt,

och visst är jag lite rädd,

när mamma blir så där arg.

 

Men kommer det en spindel,

då blir jag glad.

För små spindlar är

j ättesöta tycker jag,

varför skulle jag

då va rädd ett endaste dugg?

 

Och nu så tänker jag:

Vem är inte rädd ibland?

För råttor är mamma rädd

för busar är mormor rädd,

för tjyvar är farfar rädd,

för mörker är jag så rädd.

Jag tror varenda kotte

är lite rädd.

Vargen ylar

Vargen ylar i nattens skog,

han vill men kan inte sova.

Hungern river hans vargabuk,

och det är kallt i hans stova.

 

Du varg,

du varg,

kom inte hit,

ungen min får du aldrig.

 

Vargen ylar i nattens skog,

ylar av hunger och klagan.

Men jag ska ge’n en grisasvans,

sånt passar i vargamagar.

 

Du varg,

du varg,

kom inte hit, ungen min får du aldrig.

 

Vargen ylar i nattens skog,

och hittar sig inget byte.

Men jag ska ge’n en tuppakam,

att stoppa ner i sitt knyte.

 

Du varg,

du varg,

kom inte hit,

ungen min får du aldrig.

 

Sov, mitt barn,

i bädden hos mor,

låt vargen yla i natten.

 

Men jag ska ge’n en hönsaskank,

om ingen annan har tatt’en.

 

Du varg,

du varg,

kom inte hit, ungen min får du aldrig.

Luffarvisan

Se på luffarn som går där på vägen.

Se på luffarn Guds lille fyr.

 

Så snart som det blir vår

går han ut och går

för att söka sig äventyr.

 

Han går så långt som vägarna räcker.

Han har en oro och en längtan i sitt blod.

Och när som sola skin

då far vanvett i ‘n,

det är det som ger honom hans mod.

 

Han vill va fri som en fågel,

fri som en fågel

och då är det som nånting ropar: Kom!

I hans galna luffareblod.

 

Han vill va fri som en fågel,

fri som en fågel

och då är det som nånting ropar: Kom!

I hans galna luffareblod

 

Se på luffarn som går där på vägen.

Se på luffarn Guds lille fyr.

Nog blir han trött ibland

och då tänker han:

Varför söker jag äventyr.

 

Varför måste jag vandra och vandra

Det finns så många klokare bestyr.

Så varför ska jag då

bara gå och gå

jag kanske vandrar åt helsefyr.

 

Han vill va fri som en fågel,

fri som en fågel

Och då är det som nånting ropar: Kom!

I hans galna luffareblod.

 

Han vill va fri som en fågel,

fri som en fågel

och då är det som nånting ropar: Kom!

I hans galna luffareblod

 

Kattvisan

Tänk jag drömde i natt

att jag hade en katt.

Och han åt bara sill och potäter.

 

Du får trot om du vill,

men potäter och sill,

det är just vad små kattungar äter.

 

Tänk jag drömde i natt

att jag hade en katt

och han svängde på rumpari i dansen.

 

Du får trot om du vill,

men det hör liksom till

att små kattungar svänger på svansen.

 

Tänk jag drömde i natt

att jag hade en katt.

Oj vad den kunde bitas och fräsa.

 

Du får trot om du vill,

men just så gick det till

när den rackarn bet av mej min näsa.

Ibland går jag runt och trallar

Ibland går jag runt och trallar,

jag trallar för mej själv,

och för min lilla gris

och grisen blir så glad

så han hoppar när jag trallar

så där på mitt eget lilla vis,

tra-la-la-la-la-la-la,

tra-la-la-la-la-la-la,

tra-la-la-la-la-la-la, t

ra-la-la-la-lej.

Grisen gal i granens topp

Opp och ner

ner och opp

grisen gal i granens topp

och en mus

i vårt hus svär och tuggar snus.

 

Lammet skäller,

värper karameller,

hunden jamar,

lilla grisen gal.

 

Opp och ner

ner och opp

grisen gal i granens topp

och vår ko,

må ni tro,

hon ska ut och ro.

 

Geten dansar,

tuppen har fem svansar,

oxen kacklar,

lilla grisen gal.

 

Opp och ner

ner och opp

grisen gal i granens topp

och vår katt

han tror att

myssan är en hatt.

 

Hönan jagar

räv i våra hagar,

kossan gnäggar,

lilla grisen gal.

 

Opp och ner

ner och opp

grisen gal i granens topp

och vår stut

flyger ut.

Nu är visan slut.

En till som jag

Vet du va’

som är bra?

Att det inte finns nån mer som jag!

 

För tänk om,

om det kom

en förskräcklig liten pojke som

liksom jag

satte sta’

med att göra hyss varenda dag.

 

Fast på sätt och vis så skulle det va bra,

om det bara fanns en till som jag.

 

En som jag,

sån som jag,

oj, vad mycket kul vi kunde ha!

Tänka sej,

han och mej,

oj oj oj oj oj, hujedamej.

 

Jo, för då

var vi två,

tänk, vad hyss vi kunde göra då!

Dubbelt opp mot nu ger jag mej attan på,

men vad skulle farsan säja då?