Adventskalender/Julkalender

Adventskalendern räknar dagarna från första advent ram till julafton. Även adventskalendern kommer från Tyskland.
Den första kalendern kom till Sverige år 1934.
Nuförtiden kallas adventskalendern även för julkalender.
Kalendern ska enligt tradition hängas i fönstret fram till juldagen, men det är tyvärr inte så ofta det görs längre.
Det finns även en chokladkalender som startar första december och fram till julafton, och den är väldigt populär både bland barn och vuxna.
Varje år så visas det också en julkalender på TV, från första december fram till jul.

Annonser

Adventsstjärnan

Adventsstjärnan representerar betlehemsstjärnan.
Den visade vägen för de tre vise männen, till stallet där jesubarnet fötts.
Adventsstjärnan kommer från Tyskland och den fick sitt genombrott efter andra världskriget. Den blev eftertraktad eftersom det var brist på stearin efter kriget.
Senare blev den upplyst av elektricitet istället.
Adventstjärnan ska hänga uppe i fönstret från första advent till trettondagen.

03advent

Adventsljustaken

Adventsljustaken kom på 1930-talet och ursprungligen från Tyskland.
Från  början hade den 28 st ljus. Ett för varje veckodag och för de fyra adventssöndagarna.
Adventsljusen fick inte slockna utav sig självt under julkvällen, det betydde död och svår olycka.

Nuförtiden tänder vi bara på de 4 adventsöndagarna.

Vi har även ett ljus som är numrerat från 1:a december fram till jul.

adventsljusstake_vit_220

Advent

Med första söndagen i advent så inleds det kristna kyrkoåret.
Förut i bondesamhället så var inte den första adventsöndagen så speciell.
Man skulle vila upp sig inför den kommande julhelgen.
Det fanns även något som hette adventsväder och då skulle man räkna solskensdagarna fram till advent, för så många dagar det blev, skulle bli ovädersdagar innan påsk.

Nuförtiden anses advent vara som en extra högtid.
Årets julskyltning börjar i samband med första advent och man brukar ha speciella aktiviteter i de större städerna.

Kyrkorna är som mest fyllda och man sjunger psalmer så som ”Bered en väg för herran” och ”Hosianna”. Evangelietexterna handlar om Jesus festliga intåg i Jerusalem. Folket ropade Hosianna och viftade med palmkvistar.

I bondesamhället så fick man inte arbeta, med några stökiga eller tunga uppgifter.

De flesta av våra adventseder kom till på 1900-talet

Surströmmingsfest

Surströmmingen var från början billig vardagsmat, främst hos de som bodde på norrlandskusten.  Surströmmingen är känd redan från 1500-talet, då man förvarade strömmingen i trätunnor. När man började få bättre förvaringsmöjligheter som t.e.x. träkaggar och plåtburkar så ökade försäljningen söderut.

Surströmmingen fångas på våren, och läggs först i en saltlake med mycket salt, och sedan i en saltlake med lite mindre salt.

Under 1800-talet så började surströmmingen bli festmat.

Surströmmingspremiären är satt varje år till den tredje torsdagen i augusti, och detta på begäran av producenterna. Eftersom det blev ökad konkurrens, och det gjorde att salterierna hade varit för ivriga och börjat sälja innan strömmingen var färdigjäst. Detta höll på att förstöra surströmmingens rykte. Så därför är datumet satt så att den hinner jäsa färdigt.

Strömmingen brukar ligga i lake 6-8 veckor.

En korrekt middag enligt Ruben Madsen går till på detta sät:
Man ska ha flera olika sorters strömming, från flera olika tillverkare, så att man kan upptäcka smakskillnaderna. Strömmingen ska serveras med mandelpotatis. Man kan använda gul lök, men den röda löken är mildare och passar bättre. Helst ska det vara hårt tunnbröd till.

Kräftskiva

Vid hovet åt man kräftor på senare hälften av 1500-talet, men skaldjuren ansågs så inte vara riktig föda, så det var väldigt ovanligt att man åt detta i vårt land.

Kräftorna var en populär fasterätt under medeltiden i tyska kloster. Man åt då inte kräftorna kalla, som är det vanligaste sättet idag. De använde kräftorna i t.ex. grytor.

I slutet av 1800-talet började man att äta kräftorna kalla, och det blev då mer och mer vanligt att äta kräftor i Sverige.

Våra svenska vatten blev snabbt utfiskade för att de svenska kräftorna ansågs vara läckra, så vi exporterade en hel del utomlands.

Sverige och Finland producerade mest kräftor under 1800-talets slut i Europa. På grund av det ökade fisket började myndigheterna förbjuda kräftfiske förutom en kort period varje år.

År 1907 utbröt kräftpesten, kräftpesten är en svampsjukdom som flodkräftorna inte klarar av och därför har de dött ut. På grund av kräftpesten så började vi importera kräftor från Spanien och Turkiet.

Vi odlar nuförtiden flodkräftor i dammar och så har vi planterat in signalkräftor i naturen. En kräfta ska vara minst 10 cm lång när man plockar upp dem.

När man har kräftskiva så pyntar man ofta med haklappar, papperstallrikar, servetter, papperslyktor och lustiga hattar.